Danska järnkvinnor tar smidesindustrin framåt

Det dundrar i väggarna och det skriker i stålet. Hästsvansarna dansar i takt med arbetet. Kvinnosmedjan i Christiania kan tyckas vara tagen ur någon ekivok fantasi, men i kvinnornas verkstad är yrkeskännedomen påtaglig och orderlistan så lång att alla orena tankar snabbt förskingras med vinden. Möt Christianias kvinnliga smeder.

En ny stad som ska byggas

Kvinnosmedjan ligger i Köpenhamns fristad Christiania. Staden började byggas av invånarna efter ockupationen 1971. Bland fågelkvitter och stadens fritänkande individer kan man en lugn dag höra hamrandet och sprakandet som varvas med djup koncentrationen. Charlotte Steen, Gitte Christensen och Dorte Eilenberger är de tre grundarna till Kvinnosmedjan, och de har hamrat mycket järn för att komma dit de är idag. Charlotte och Gitte berättar sin historia.

De tre grundarna vid starten av Kvinnosmedjan. Fl. Dorte Eilenberger, Charlotte Steen och Gitte Christensen.
Charlotte Steen är ansvarig för Kvinnosmedjans affärsmodell, från olika sorters specialuppgifter till ett särskilt fokus på kök, kyrkkonst och New York väggar.

Från grönt gräs till svart järn

"Christiania uppstod av viljan att bygga en stad och en stad behöver alla typer av hantverk. Detta ledde kvinnorna till hantverksområdet, säger Charlotte, som har bott i Christiania, i ett egenhändigt byggt hus, med sina två barn sedan 1986 . Hon arbetade som trädgårdsmästare under många år, men efter att ha träffat en kvinnlig smed fick hon upp intresset för stål, form och design. Hon förde med sig de olika metoder hon lärt sig på Bornholm och idag specialiserar sig Kvinnosmedjan på beställningsarbeten till bland annat väggar i New York, kök och kyrkor.

Vinklarna är svårast

Gitte Christensen blev smed över natten. ”Någon föreslog det och jag tyckte det lät kul.” Hon tittar på Charlotte och tillsammans färdas de tillbaka till 1987 när allt började: ”Min vän skulle resa till Indien och man behövde en ersättare så det blev ett fall av att lära sig genom att göra,” förklarar hon. Gitte förstod att hon hamnat rätt vid sin första svetsning och förklarar att det påminner lite om att sy. ”Du behöver ha samma typ av lugn”, säger hon. Och Charlotte fortsätter: ”Det som är svårt är själva hantverket. Det finns många olika specialitetsområden inom smedjeyrket. Vi specialiserar oss på estetiska lösningar. För övrigt är det bara att jobba på. Pang. Allt det fina finns i de små detaljerna och det är det som gör det intressant,” säger hon. Gitte håller nickande med. ” Det är inte själva svetsandet som är svårt. Det som är svårt är att fixa vinklarna på rätt sätt.”

Dorte Eilenberger är en av Kvinnosmedjans grundare. Hon sköter framför allt bokföringen.
Kvinnosmedjan består för närvarande av 13 kvinnor och en man. Av dessa är flera lärlingar. Det är viktigt för ägarna att låta andra pröva på smedyrket för att ta reda på om det är något som passar dem.

Den första svetspunkten håller ihop allting

Det är uppenbart att det är en ideell och väloljad motor med järnvilja som ligger bakom verkstadens framgångar. En flicka med lilafärgat hår kommer och visar något hon jobbar med. Kvinnorna nickar. För tillfället är 13 kvinnor inblandade i produktionen. Av dessa är flera lärlingar. ”Det finns bara en smedja i Danmark som gör liknande arbete,” säger Charlotte.

Och hon berättar om den passion som ligger bakom: ”Trä gör ingenting för mig. Första gången jag svetsade kände jag direkt: det här passar mig precis. Det går verkligen undan. När du sammanfogar två bitar så håller dom ihop. Att jobba med trä involverar så många olika processer innan du uppnår önskat resultat.”

Vi är inte speciella därför att vi är kvinnor

Kvinnosmedjan svetsades samman på 90-talet samtidigt som många andra verkstäder tvingades slå igen. Enligt Charlotte: ”Det faktum att vi är både en lokal smedja och tillverkar våra egna formgivningar innebär att vi är mycket produktiva och har startat en verksamhet av en omfattning som vi aldrig kunnat drömma om. Vi jobbade 50 - 60 timmar i veckan,” säger hon.

Det är inte vanligt med helt kvinnliga smedjor men själva tycker dom inte det är något märkligt med det. ”Vi tyckte inte det var något märkligt med att vi var kvinnliga smeder. Det var alla andra som tyckte det,” menar hon.

Över 50 danska kyrkor är besmyckade med Gitte Christensens ljusträd som tillverkas efter beställning.

Cykelmyggan Egon och Zulu Awards

Charlotte trivs med de stora projekten och har bland annat gjort en stor modell av Cykelmyggan Egon i samarbete med den danska illustratören och författaren Flemming Quist Møller. "En vän hjälpte mig att illustrera det i 3D, vilket gjorde det möjligt för mig att svetsa i flera lager. Det var väldigt spännande." Skulpturen står vid entrén till en lekplats i Trørød, norr om Köpenhamn. Dorthe sköter bokföringen och specialiserar sig på mindre skulpturer. Exempelvis har hon gjort statyetten till danska Zulo Awards. Gitte specialiserar sig på kyrkkonst och har sålt sina arbeten till över 50 kyrkor i Danmark, till exempel Vår Frälsares Kyrka i Köpenhamn.

En utstakad framtid

Charlotte har klara framtidsvisioner: ”Jag vill bli ännu bättre på detaljer och jobba mer målinriktat på kök och New York Walls. Vi behöver jobba mer med vanliga produkter med förutbestämda pris och vi har nästan allt klart för det nu. Den produkten kommer bli supercool. Jag tror också att vi kommer att få en ny och spännande partner.”

På Kvinnosmedjan jobbar riktiga damer som inte är rädda för oljud, smuts och hårt arbete. Följ dem på Instagram eller titta förbi deras verkstad när du har vägarna förbi Christiania.

De specialbyggda köken utstrålar estetik och kunnigt hantverk. Hela idén med Kvinnosmedjan har tagit form under ett antal år.

Text: Isabelle Kliger
Photos: Kvindesmedien

De specialbyggda köken utstrålar estetik och kunnigt hantverk. Hela idén med Kvinnosmedjan har tagit form under ett antal år.